Varje år i mitten av december dyker samma mejl upp i min inkorg. Ämnesraden är kort — ”Din julgåva från oss” — och innehållet är ännu kortare: en kod och en länk till giftcard.se. Ingen chokladask, ingen mugg med företagets logga, inget som redan finns hemma i en låda tillsammans med tre andra likadana. Bara en möjlighet att själv välja något jag faktiskt kommer att använda.
Första gången tänkte jag typ, okej, ett presentkort, det är väl ändå lite opersonligt. Men sen loggade jag in och insåg att det inte var ett presentkort till en enda butik. Det var typ fem olika varumärken att välja mellan, och inom varje ett helt sortiment av produkter. Då kändes det plötsligt inte alls opersonligt längre — mer som att jag fick välja min egen julklapp.
Samma gåva, olika val
Det som gjort julgåvan till ett stående samtalsämne på mitt jobb är just variationen. Jag har jobbat på företaget i snart sex år, och har sett kollegor välja helt olika saker för samma belopp. En kollega brukar alltid gå för hemelektronik — ett par hörlurar ett år, en powerbank ett annat. En annan väljer nästan alltid en restaurangupplevelse, en middag ute som annars lätt prioriteras bort i vardagsstressen. Själv brukar jag leta bland inrednings- och heminredningsprodukter, sånt jag aldrig unnar mig själv annars, men som känns lyxigt att få som gåva.
Det roliga är att vi alla fått exakt samma sak i teorin — samma belopp, samma typ av gåva — men i praktiken har ingen av oss fått samma julklapp. Det gör att det känns som en gåva som är anpassad efter en, trots att HR förstås inte sitter och funderar på varje enskild person.
Just den kombinationen — ett rättvist, likvärdigt värde till alla anställda, men fullständig frihet att själv välja vad det ska bli — är kärnan i varför presentkort som julgåva fungerar så bra på arbetsplatser, samtidigt som det uppfyller kraven för att räknas som en skattefri gåva. För 2026 gäller att en julgåva till anställda får vara värd upp till 600 kronor inklusive moms utan att någon behöver skatta för den, förutsatt att alla anställda (eller en större, väl avgränsad grupp) får samma värde och att gåvan inte går att växla in mot pengar. Ett presentkort som bara kan användas mot varor och tjänster, inte kontanter, uppfyller det kravet — vilket är exakt varför så många arbetsgivare landar på just den typen av gåva.
Innan presentkortet
Det var inte alltid så här på mitt jobb. Jag minns fortfarande julen innan de bytte till giftcard.se, då gåvan var en korg med lokalproducerad marmelad och en flaska alkoholfritt glögg. Fin tanke, men jag äter inte marmelad så den fick ges bort till min marmelad-älskande väninna istället. Året innan det var det en powerbank med företagets logga tryckt rakt över — praktisk, men knappast något man valt själv, och definitivt inget man skulle ge bort i present till någon annan.
Det är den typen av gåvor som presentkortsmodellen löser rakt av. Ingen i HR behöver längre gissa sig fram till vad 30, 60 eller 150 kollegor med helt olika liv, intressen och behov skulle uppskatta mest. Istället flyttas det valet dit det egentligen hör hemma — till den som faktiskt ska ha glädje av gåvan.
Fem varumärken, ett kort
Rent praktiskt är det giftcard.se som ligger bakom presentkort och julklapp, en tjänst byggd specifikt för företag som vill ge presentkort till sina anställda. Istället för att behöva bestämma sig för ett enda presentkort till en enda butik — som sedan garanterat inte passar alla — kan mottagaren själv välja mellan flera olika varumärken: Vinga Giftcard, Joyful Giftcard, Supékort, Tings Giftcard och House of Regalo, alla med sina egna sortiment av hundratals produkter att välja bland. Vill man ha ett bestämt belopp finns färdiga kort på till exempel 250, 440 eller 600 kronor, men det går även att välja ett mer flexibelt belopp mellan 200 och 2 000 kronor via det de kallar Giftcard Flex.
För egen del brukar det gå snabbt. Jag får en kod i mejlet, loggar in, bläddrar runt bland alternativen ett par minuter, och har oftast bestämt mig samma kväll. Förra året var jag lite sen ute och behövde något digitalt, och det gick lika bra — jag fick min kod direkt istället för att behöva vänta på ett fysiskt kort i brevlådan.
Varför det sitter kvar långt efter julen
Det som gör att många fortfarande pratar om sin julgåva i februari, långt efter att adventsstaken plockats bort, är egentligen inte presentkortet i sig — det är känslan av att ha blivit tillfrågad, indirekt, om vad man faktiskt tycker om. En gåva som ligger och samlar damm är lätt att glömma bort. En gåva man själv valt, som man använder eller unnar sig månader senare, påminner en om att arbetsgivaren tänkt till.
Jag tror många chefer underskattar hur mycket det betyder att inte behöva gissa, Det är inte att presentkortet är dyrt eller flådigt. Det är att jag faktiskt fick välja något jag ville ha, istället för att låtsas vara glad över nåt jag aldrig kommer använda.
För ett företag som det jag arbetar på är det dessutom en gåva som är enkel att administrera år efter år — samma upplägg, samma belopp, samma rättvisa fördelning mellan alla anställda, oavsett om de sitter på kontoret, jobbar på distans eller är nyanställda sedan i höstas. Och för mig och mina kollegor har det blivit något av en liten jultradition i sig: att logga in, bläddra runt, och faktiskt hitta något man ser fram emot att öppna.